susanna, karusell

publicerat i Vardagsglimtar,;

känns som att jag åker karusell nu också, fast det är en mer läskig men berusande känsla,
hepphepp, det är väldigt hög fart och svängar överallt, det händer väldigt massa nu.
Skolan är slut och jag har börjat fokusera på att jobba, det är inte längre så att det går att
träffa vänner hela tiden o varje dag så lägger jag stor fokus på kost och träning.

Karuseller är faktiskt inte min grej, jag mår bara dåligt av det men nu är det
svårt att hitta någonting stadigt att fastna på, jag vill så mycket men det hjälper inte
att stressa utan får försöka att skynda långsamt, o kanske kan allt bli extra bra i slutändan
om det blir rätt från början?

Det där vet jag inte mycket om men envishet är någonting som jag
verkligen har o kan vara, och nu är jag en bit påväg iaf. Körkortet är snart mitt,
jobbet flyter på över förväntan hela tiden o jag är faktiskt extremt nöjd med min träning
o den nya inställningen som jag hittade, vet verkligen att hälsoutveckling är någonting som jag
vill pyssla med i framtiden, när det nu blir får vi se :)




just nu så spelas Standing strong med sarah på repeat heela tiden o
vissa stunder så finns det en sprudlande, nästan perfekt känsla över allt o
nästan allt känns möjligt!  Mitt liv är inte värre än någon annans. Det finns åtminstone jobb o pengar,
jag får bo kvar hemma länge till, det finns framtidsplaner på ett ungefär och jag har underbara vänner,
även om dem känns långt borta i katrineholm =/
 
Men det kommer alltid en nerförsbacke efter uppför och det är inte roligt. . .
just nu hjälper det att fokusera på träning och mig själv men karuseller kommer alltid
tillbaka till början där man började o jag känner mig själv för bra för att inte vara negativ.
Det finns någonting som jag inte vill vara utan, som jag aldrig velat släppa o som
det faktiskt aldrig går att riktigt släppa.

allt som händer gör att man mognar, det kommer nya perspektiv
o för mig så blir det en förändring när jag saknar, totalfokus på nya saker o
den här gången är inget undantag. Även om inte tårarna rinner, så är det
svårt att le innerst inne, vilket alla verkar förstå på ett konstigt sätt,
kanske är inte jag den enda av alla som varit ledsen tidigare, hihi, kan vara så :)

förra sommaren åkte jag karuseller i underbart sällskap, det bästa, 
o om det inte kan vara liknande nu så vill jag inte åka ett varv till,
but everything goes on, <3


... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

men vad mkt jag skriver! hihi, skulle egentligen bara ha uppdatera o berättat att det blivit
några längder i simhuset idag efter jobbet och en god kopp te nu ^^
Så nu vet ni det! Pusshejs!

Kommentera inlägget här :