Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

´Sen en tid tillbaka har jag varit tyst & försökt
att känna efter hur det känns. Man gör som alla andra
och försöker att bli van men jag har tröttnat på att vara likadan.

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag, och försökt
att vara någon till lags. Man kämpar för en plats som passar
både här och där, & snart så har man glömt vem man är.´

susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

Spenderat lördagskvällen i Eskilstuna med att se The three musketeers
& sedan ätit mongolisk buffé tillsammans med underbara mamma. Kvalitétstid för mig
även om hon fick trippa på tå lite, mitt humör & surheten är inte att leka med. Längtar efter att
hitta en balans & lugn igen. Nystart på måndag kl 07.00 i Fågelbo, right.





De senaste dagarna har iallafall bjudit på mycket smått & gott. Två dygn som spenderades
med en "ap-rak" syster och lite konferens-nissar, sedan bjöd Date upp till dans igår kväll.
Träningsvärken i vaderna vittnar om full fart på dansgolvet men tyvärr blev det inte många
ord sagda, en blick säger mer än tusen ord, maybe.

 Kryssning 27/9.


Är iallafall väldigt glad för min systers skull, hon och Anders var väldigt söta på
båten & hennes kommentarer var inte att leka med. Lite roande när hon berättade för
Anders chef att han minsann var gammal gubbe, när han inte är mer än 35 kanske,
 ett av resans många skratt. Vågorna var däremot inte att leka med och eftersom
dubbelsängen var upptagen så fick jag gunga runt i en överslaf, inte min stil´


Vet inte vad mer jag ska babbla om. Kanske mer vettigt att sova skapligt nu & drömma
om fler fighter med fd chefen. Måndagens uppgifter består bl.a. av att blanda in facket ytterligare
och klumpen i magen kommer definitivt inte bli mindre, high five för allt.


susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;



Vilken lång dag det här kommer bli. Blev väckt redan vid 04 av mina söta grannar
& nu är ögonen helt grusiga av trötthet. Har iallafall hunnit till VC, träffat läkare och tagit prover,
nu blir det snart ett intro-möte med min nya chef i Nyköping. Hoppas på ett bra schema
 & lite mer detaljer om fågelbo-gruppen. Börjar där om en vecka, lite nervös trots allt.

Efter alla "måsten" i stan så blir det att hitta ut till Jönåker. En liten dejt med 
Ullis & hennes söta barn. Suck, kommer verkligen sakna henne från Oppeby-gruppen,
hon & många andra. Men ingen tid att vara deppig över det, laddar upp med energi och
positivitet, visste ni att alla har tillgång till tjänstebilar i Fågelbo?

 Perfekt inför vintern som snart kommer,
underbart att slipper pulsa runt bland oplogade kvarter!

Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

Take me to the magic,
in the moment, of the wind of change´


Det skapar ett himla rus att förmedla känslor med bläck,
inatt kan ni lita på att endorfinerna håller mig sällskap, lyckopirr ersätter
allting annat. Both feet on the ground. Happiness.
Men det är sant, mycket vill ha mer.

Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;



Hihi, när man är trött så kommer sånt här.
Någon som förstår varför låtarna passar utmärkt ihop? Ha ha, lättroad.

Glad tjej iallafall, ny bil, love it!
Onsdag också, vad sker ikväll? Har mina önskningar :)

Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

Fan

Efter idag så snurrar tankarna hejdlöst. Dagens rast bjöd på ett kalas av tårar
& det går fortfarande inte att glömma chefens smile - känner mig kränkt av hennes
beteende, suck, vilken olustkänsla i magen.






 I vår arbetsgrupp så finns det många underbara människor som slitit & kämpat
för att hålla samman arbetsgruppen. För det mesta kommer alla till jobbet med ett leende
 på läpparna och trots motgångar så strävar alla efter en trivsam arbetsgrupp.  Alla vill ha
 möjligheten att kunna prestera på topp & vi peppar varandra samtidigt som vi
 har helt oslagbara kunder att arbeta för.

Tyvärr är det, som jag nämnt tidigare, mycket indragningar inom området & vår bemanning styrs
utefter kundunderlaget. Alltså måste vår grupp minskas ner när kunderna försvinner
 - schemarader ska plockas bort & personal omplaceras. På dem punkterna är
informationen knapphändig. Allt är hysch hysch, ingen information kom ut förrän
 förra arbetsplatsmötet, två veckor sedan.

På mötet fick vi klura oss fram till att fyra schemarader skulle bort, fyra tjänster alltså.
Det är en stor ändring i en pressad arbetsgrupp, men tack och lov gällde det "bara"
 två ordinarie personal. Tänker inte krångla till det och förklara raderna ytterligare men
det var iallafall två fantastiska tjejer som inte arbetat så länge inom kommunen 
 - sist in, först ut, som då skulle bli omplacerade. Allt sköttes förbannat ofint av chefen
 & det har varit mycket tårar blandat med ilska hos alla.

... ... ... ... ... ... ... ... ... ...

Idag blev det dags igen. Förut kunde jag vara ledsen för de andras skull, känna att det
var ett hemskt beteende & att hanteringen från chefens sida var kränkande. Nu fick jag istället
sitta, i lokalen på min lunchrast & höra hennes beklagande ord, att det blivit fel & att det nu
gällde mig istället. Dem andra har ordnat med byten & liknande, nu ligger istället jag i botten 
på listan, så den 24 oktober behöver hon bli av med min tjänst. Bort bort bort.

Och för mig det handlar inte om ifall det är jag eller dem som flyttar, tråkigt vilket som,
 men förtjänar man ingen respekt längre? Vid vårt lilla möte kunde jag bara se chefens
 kvarvarande leende på läpparna & känna alla ögon i nacken.  Självklart kom tårarna,
min största svaghet är nog att börja gråta när jag blir riktigt arg och jag
 kan lova att jag är förbannad, tårarna bränner fortfarande.

... ... ... ... ... ... ... ...



Igår gick jag runt med ett leende på läpparna, visserligen inte för jobbets skull,
 men det pirrade i magen & jag började verkligen känna en balans i tillvaron.
 Det är någonting nytt som får mig att le, och mina systrars framgångar
gör mig så glad. Längtade bara efter att dagarna skulle springa iväg, men nu
kan tiden gärna få stanna upp. Den 24 oktober ska jag bort,
 det är 18 dagar kvar, ingenting.

Det behövs inte alltför mycket för att göra mig lycklig, och det behövs uppenbarligen
inte heller så mycket mer för att stjälpa. Oavsett hur det här slutar, kan inte riktigt fokusera eller
se de olika alternativen än, så är känslan iallafall att nu satsar jag på mig själv 
- Behöver komma i balans & det här pirret i magen tänker jag inte släppa.
Helt enkelt kommer jag jobba för att leva, inte tvärtom, min energi försvann
bland chefens ord & förbannade smile.
 

Det behövs en viss kompetens för att kunna arbeta med människor,
klart som fan.

susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

Varför ska det vara så svårt att få tillgång till sin inbokade tvättid? För tredje gången
är tvättstugan låst & allt brummande innefrån visar att någon annan tvättar för fullt, på min tid.

Till att börja med är mina ögon helt grusiga efter en väldigt sen kväll, men ändå kom
jag upp tidigt för att tvätta, klart man blir irriterad? Min garderob börjar tryta & det finns inte
många dagar lediga att boka, eller som inbjuder till att tvätta på.

 Hyresföreningen är helt meningslösa att klaga till också, frökens vettiga svar var;
 Det kanske är någon barnfamilj som behöver akut tvättid.

Right, kanske har dem fullt med nerkräknar & illaluktande kläder, so what, då kan dem
bli rekomenderade att köpa en egen maskin, och inte jag. Börjar förstå varför det märkligt
nog alltid finns tio maskiner att tvätta, när turen väl är på min sida & tillåter.



Annonsen känns kanske lite drastisk, men drömma kan man, och se vilken skönhet som
 finns att längta efter! En mysig liten gård med många små rum & vrår med öppna eldstäder,
perfekt för mig & min dröm, sometime. Kanske skulle mina köksmöbler passa in där?

Dem tretton rummen är dessutom uppdelade på två hus, så det finns plenty of space,
ifall någon mot förmodan skulle vilja flytta med? Syster kanske, har börjat inse att hon alltid
är igång & tvättar, åtminstone så fort hon får besök av mig, kanske har det en positiv inverkan
& ger mig lite mer tur :)






Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;


Okay, sitter framför en dokumentär om Furrie-kultur & försöker att inte skratta, allvarligt.
Det är roligt att hitta någonting som inte handlar fetma, eller mat,
men människor som anser sig vara själsligt besläktad med djur var inte riktigt
vad jag letade efter att se. Inte på en vettig tidpunkt iaf.

Reinkarnation i all ära, kanske finns det själavandring & ett sätt att nå Nirvana,
men programmet är lite tvivlande... ha ha ha. Udda människor i pälskostymer som
springer runt på stan, mjauande & klösande, läckert?

... ... ... ... ... ... ...





Har inte så många pälsar eller kostymer att hålla reda på, men lite effektiv har jag åtminstone
varit idag. En ny praktisk klädhängare ska rädda mitt sovrum från alla klädhögar
i fortsättningen & jag lyckades lite halvbra på banken idag. Ny tid är åtminstone bokad
- på fredag ska det diskuteras lån & pension, high five!

Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

Vad är viktigast?
Pengar eller människor?


Det finns uppenbarligen två starka åsikter kring vad som är viktigt.
Har själv en väldigt bestämt åsikt i frågan & tänkte förut, att det är nästan som att
jämföra S & M.

Min tolkning är att S står för en tillgänglig politik som riktas mot alla samhällsklasserna,
oavsett inkomst & status . Man vill tillsammans sträva efter gemensamma beslut & åtminstone
skapa förutsättningarna till att vara tillmötesgående & att skapa en politik som ser till så
 många individer som möjligt. Det största målet kan vara att få ett fungerande
 samhälle som gynnar & höjer så många individer som möjligt.

 Att arbeta tillsammans är grunden för alla partier så M är såklart lika på det planet.
 Deras politik riktar sig däremot till dem som redan har det bra ställt.
Dem fattar beslut som sänker den svaga & höjer den starka ännu mer,
 och allt går i slutänden ut på pengar. Man vill & har, i nuläget, stärkt sin regering
 genom att påverka skatter & regler (mm. mm. mm.)

Har ingen större uppfattning kring M, i mina ögon är det svårbegripligt
 hur dem lyckades behålla sin mandat, men att jämföra dem med 
min & många andras arbetssituation är inte svårt alls.

Rika ser till sig själva & utlämnar övriga till ödet?

... ... ... ... ... ...


Nyk.kommunen ligger 12 miljoner back, minst, och problemet riktas mycket till hemtjänsten. 
Man ser till personaltäthet, anser att det är ett stort överflöd av tjänster & drar ner på personal
men räkar med att arbetet ska bli ännu mer effektivt & lönsamt. Hur?

Utifrån min upplevda situation så finns det i princip en kringtid (tid mellan kundbesök)
 som är närmast obefintlig. Den beviljade tiden för kunder fullföljs såklart, och man arbetar
med de sagda insatserna. Därimellan, kring dagens kanske 12 besök så gäller det
att verkligen få upp pulsen för att ta sig, uppemot 2 km, till nästa kund på 2-3 minuter.
Vanligt sunt förnuft säger att man inte hinner sansa sig tillräckligt för att prestera
 110 % hos kunden  och i längden, är min känsla, att det inte bara kommer
 gå ut över, utan också drabba våra kunder, som på ett eller annat sätt
 har ett omvårdnadsbehov,


Kommer följden i framtiden bli att man ger dem äldre, som har en större ekonomisk möjlighet,
 chansen att köpa sig  längre beslutad tid, bättre vård, & att de styrande i sin tur tjänar
 mer pengar på just dessa. Det känns isåfall som att vården kommer bli ännu mer lidande
pga att delvis fel människogrupp prioriteras och att personal endast har männskliga
förutsättningar för att arbeta. De styrande kan lägga bort sitt tunnelseende,
det är dags att sluta blunda för fakta, som framläggs från alla håll & kanter.


Pengar måste in men det är ingen möjlighet att spara in på personal och låta det gå
 ut över kunden. Nu ska vår personaltäthet i gruppen minskas, tjänster ska helt sonika
plockas bort.  Oron bara växer. Kommer vi, som ännu får stanna kvar, att orka axla 
ytterligare jobb & hålla skenet uppe. Aggressionerna under ytan är många och facket  
försöker nysta sig in  till problemet men det behövs någon ändrig Nu.

Udden av det hela är ett nytt schema,
som en gång för alla, kommer understryka att man inte  har rätt till ett privatliv
om man valt att arbeta inom vårdyrket. 





Suck, tappade lusten att skriva mer nu. Sitter samtidigt och letar runt efter lediga tjänster
att söka, det vore underbart med ett arbete där man fick känna sig uppskattad & där
 det märktes att man gjorde ett viktig insats. Välbefinnande borde vara den absolut viktigaste
frågan - utifrån både kunder och personal. 

Varför inte se över möjligheterna kring vad Moderaterna, eller andra ledande, 
kan göra för vårdsamhället. Om en möjlighet är att höja skatter & avgifter så visst, fine, gör det.
 Men nu behöver man inte sparka mer på dem som redan ligger.
 För de ledandes skull så hoppas jag på en ändring tills dem själva blir äldre,
 för situationen känns inte värdig i nuläget och vart den är påväg.

Vården är ingenitng som man ska förutse att tjäna pengar på.
Den ska hållas flytande, ha en rimlig budgett och se till allas välmående, oavsetts
om det är landsting eller Vård&Omsorg. Privatisera är en annan sak.



Nog sagt. Jag är åtminstone glad & stolt över att jag än så längre
står på benen & håller bara tummarna för att det håller i sig, många andra har
jobbat mycket längre & att gå in i väggen är en effekt som situationen kommer föra med sig.
Definitivt.

Kanske inte framgick så tydligt, men S symboliserar såklart persnalen mm. :)

Susanna,

publicerat i Vardagsglimtar,;

16 timmar spenderade i Nyköping & mina tankar är borta ikväll. Skulle egentligen
försöka sova för att köra ett nytt pass imorgon, 7-16,
men lycka till att somna nu, not a chance.






De senaste veckorna har allt gått på ren vilja, så det går nog utmärkt att
avsluta helgen med för lite sömn imorgon. Kilar snart ut & andas lite, sen fortsätta med
böckerna som jag återigen fastnat i. Önskar att dygnet hade flera timmar & att
varje timme hade många fler minuter.

Kommer ligga slumrande inatt och vänta in att mobilen börjar spela
What are words. I det ögonblicket kommer hela huvudet strejka och touchen dras
åt höger, upptaget, skulle det vara tillräckligt tydligt? Probably not, ofcourse not.